Restaurang Rosen

Restaurang Rosen ligger bekvämt belägen mitt emot Systemet på Rosenlundsgatan och bara en minut från Mariatorgets t-banestation.

Klientelet på Rosen är en samling människor som haft den stora glädjen i livet att aldrig någonsin kommit i kontakt med CSN. Lyckligt befriade från denna vardagslivets hemorrojd spenderar de gladeligen sina bidrag vid Rosens minimala bardisk från tidiga morgontimma. Dygnets tidiga timmar är en av Rosens styrkor då etablissemanget serverar väl tilltagna schnitzlar o.d. åt hårt svartjobbande byggnadsarbetare redan innan morgontrötta flexare beger sig till innerstadens konsultjobb på alltför dyra citybikes.

Inredningen är klassisk funkis-ångest, inspirerad av kafeterior på vårdhem. Tack vare väl fungerande lysrör utrotas varje uns av mysfaktor på ett mycket effektivt sätt.

Servicen är skönt nonchalant och har man ingen lust att få ett kvitto går det alldeles utmärkt. På Rosen har man inte avsikten att slå in någonting i kassaapparaten och slösa på papper ändå. Miljövänligt och bra! Många bäckar små, ni vet.

På den negativa sidan måste jag nämna ölen. Den är på tok för god och prisvärd för en riktig sylta. För dryg 30 kronor får man en halvliter ljus eller mörk Starobrno och det ger mig en mycket ambivalent inställning för Rosen. Som sylta har Rosen alla klassiska kännetecken och de har även utvecklat en unik och säregen charm. Men när kvaliteten i en mörk Starobrno rinner ned i strupen och man tänker på hur billig den är så blir den schizofrena känslan för stor för att ge Rosen högsta betyg. Som tur är kan man alltid få en utskällning (utan extra kostnad) av den mycket buttre ägaren. Sådant är ett givetvis plus i kanten.